En salig röra

Jag lovade ju att visa lite bilder som jag kommer att ta med på petit brocante den 21 april hos Gùa.
Ursäkta de stökiga bilder men ni får stå ut med det för denna gången.
Ni ser lite olika saker, en salig blandning av allt möjligt.
Detta är början, jag har en del i garaget också, jag säljer ingen möbler, de som syns på bilden är mina egna.
Den här veckan kommer jag att tillverka lite eget som också följer med den här dagen.
Hoppas ni har lite tid för att hälsa på och ta en titt, det vore jätte trevligt.
För de som bor långt bort kan jag erbjuda att skicka saker om ni ser något som ni fastnar för. Maila mig i så fall på idemakeriet@telia.com.

Ha en bra ny veckan.
Go kram Gerda

 

Ja schrik niet van deze verschrikkelijke ongeorganiseerde foto´s, jullie moeten het er maar even mee doen dee keer.
Ik heb al de spulletjes die ik mee neem naar die rommel/brocante markt(21 april) alvast even gesorteerd en heb het even bijelkaar gelegd zodat ik een beetje een overzicht heb van hoeveel tafels ik mee moet nemen. Dit is een gedeelte van de berg, er staat ergens anders ook nog, gelukkig dat ik een grote bus heb om alles in te stouwen, hihi.
Er is van alles wat bij.
Nu ga ik deze week nog zelf wat spulletjes kopen die ik daar ook ga verkopen en dan maar hopen op veel bezoekers en mooi weer.
Jammer dat ik jullie niet uit kan nodigen, beetje te ver weg he.

Fijne week maar, ik ga snel weer aan de slag.
Liefs Gerda

Min gamla fågelholk

Förlåt att jag provocerade lite med rubriken från igår, många har nog undrat tror jag.
Jag älskar sådana språkförbistringar så jag var tvungen att skriva ner det.

Fågelholken på bilden har många många år på nacken och håller snart på att falla ihop men än så länge är det en holk med fyra väggar och tak.
Jag fick rädda den ur ett träd på vårt tomte när vi sågade ner nästan en hel skog för att komma in till lillstugans dörr där vi bodde under tiden vi byggde vårt hus.
Vi jobbade och slet för att ta bort alla dessa igen växte träd och det är just de minnen som sitter där i fågelholken. Ser jag fågelholken nu tänker jag på den tiden i början när vi köpte tomten, vi jobbade hård, vi svettades och gjorde många koncessions men det är en tid som jag aldrig skulle vilja missa.
I dörröppningen till holken fick några timjankvistar bo och tillsammans med lite vaktelägg, ett litet bo och ett vanligt hönsägg fick detta bli min lilla påskdekoration.

Ha en skön ny dag goa ni.
Kram Gerda

Het vogelhuisje op de foto heeft al heel wat jaartjes op zijn nek en valt bijna uit elkaar. Tot nu toe is het nog steeds een huisje met 4 wandjes en een dakje.
Ik heb hem weten te redden toen we bomen omzaagden op ons perceeltje.
Het was hier een oerwoud aan scheef gegroeide en lelijke kerstbomen dus de zaag is hier flink te keer gegaan. We zijn vreselijk druk geweest om deze 50 bomen om te zagen en al die heerlijke herinneringen zitten in dit vogelhuisje.
Zie ik dit vogelhuisje denk ik terug aan de begintijd hier, een tijd van hard werken, zweten en consessies doen maar een tijd die ik voor geen goud zou willen missen.
In de deuropening van het vogelhuisje mochten een paar takjes tijm wonen en samen met wat lieve eitjes en een nestje werd dit mijn kleine paashoekje.

Fijne dag lieve blogvrienden.
Liefs Gerda

Min mamma är arkeolog

Bilden hittade jag på nätet.

Barn har sådana härliga fantasier och uttryck, jag måste bara skriva till er vad min dotter här om dagen sa.
Jag hämtar barnen från skolan och vi möter en av föräldrarna som har en sån synsbra arbetsbyxa på sig. Ni vet en sån svart/neonfärg byxa med massvis med fickor.
Dottern tittar på henne och undrar om hon jobbar som polis.
"Värför undrar du det?" frågar den mamman.
Dottern; "jag tror att poliser har också sådana byxor på sig, eller"?
"Nej" säger då den mamma "jag jobbar där det finns stora grävmaskiner och för att jag ska blir sett måste jag ha sådana arbetskläder på mig".
Dottern; "Vad jobbar du med"?
Mamman; "Jag är arkeolog".
Dottern; "Vad är det en arkeolog?"
Mamman; "Jaaaa...då letar och gräver man efter gamla saker."
Dottern; "Min mamma är också arkeolog, hon tycker också om gamla saker".

Visst mamma arkeolog haha, jag fick akut en skrattattack.
När jag var en liten flicka bodde vi på landet i en gammal gård och där på gården tyckte jag om att rota i jorden för att leta efter gamla föremål, jag hittade en del gamla skärvor och annat kul, jag kunde vara nöjd med detta i timtal.
När min pappa kom hem en dag och undrade om vi var intresserat i en gulddetektor var det jag som sprang från stolen och nappade på. Min syster, min pappa och jag delade på kosten att betala en sån maskin och rika skulle vi naturligtvis bli. Jag såg rena guldgruvan framför mig.
När vi fick maskinen väl hemma gick vi direkt iväg med den.Flera mil gick vi med den tallriken på pinnen och letade efter guld, vi varje pip hoppade vi till och tog spaden.
Ni förstår säkert att vi hittade en del.......spik och annat mög alltså men ingen guld.
När min dottern sa att jag var en arkeolog kom alla dessa minnen upp igen.
På sätt och viss är jag ju en liten arkeolog, jag samlar på mycket gamla saker, fast jag letar det ovanför marken.

Kram Gerda


Kinderen hebben zulke prachtige ideeën en uitdrukkingen, ik moet jullie even vertellen wat mijn dochter laatst zei.
Ik haalde laatst de kinderen van school en we kwamen toen één van de ouders van een klasgenootje van mijn dochter tegen.
Zij had zo´n werkbroek aan met felle neongele stukken erop. Mijn dochter kijkt haar aan en vraagt zich af of ze werkt als politieagent.
"Waarom vraag je dat? 'vraagt ​​die moeder.
Dochter: "Ik denk dat de politie ook zulke broeken aan hebben, of"?
"Nee," zegt dan die moeder "ik werk ergens waar ook veel grote graafmachines aan het graven zijn en met deze felgekleurde broek val ik goed op, dat is veiliger."
Dochter: "Wat doe jij dan voor werk?"
Die moeder: "Ik ben een archeoloog."
Dochter: "Wat is een archeoloog?"
Die moeder, "Jaaaa ... wij zoeken en graven om oude dingen te vinden."
Dochter: "Mijn moeder is ook een archeoloog, zij houdt ook van oude dingen."

Zeker moeder archeoloog haha, kreeg ik een acute lachaanval.
Toen ik een klein meisje was woonden we op het platteland in een oud huis en daar in de tuin zat ik altijd in de aarde te porren en was op zoek naar oude dingen, ik heb heel wat scherven en oude pijpekopjes gevonden. Heerlijk vond ik dit, ik kon mezelf hier uren mee vermaken.
Toen mijn vader op een dag thuis kwam en zich af vroeg of we geïnteresseerd waren in een gouddetector, was ik diegene die het eerste uit haar stoel sprong. Mijn zus, mijn vader en ik deelde de kosten en wij kochten dus samen de machine. Samen zouden we ook de winst delen want gouden bergen zag ik natuurlijk voor me.
Toen we de machine thuis kregen gingen we direct aan de gang.
We liepen heel wat kilometers in de veldenmet zo´n bordje aan een stok op zoek naar goud.
Bij elke piep maakten we een sprongetje in de lucht en kwam de schep tevoorschijn.
Jullie zullen wel begrijpen dat we een flink aantal........spijkers en andere troep vonden, maar geen goud.
Toen mijn dochter me vertelde dat ik een archeoloog was kwamen al die herinneringen weer boven.
In principe ben ik wel een beetje een archeoloog, ik verzamel graag oude dingen alhoewel ik dit boven de grond doe.

Liefs Gerda

 

Memories......

Memories........... Alla har vi var egna som vi tar med i ryggsäcken på vägen som heter livet.
Då och då öppnar man ryggsäcken stoppar något nytt i den eller tar ut något för att värma sig. För just när man behöver det som mest värmer de där små minnen så otroligt mycket.
Jag har varit en person som har stoppat mycket i ryggsäcken men ville inte gärna titta i den vad som la i den. För att.....det har varit för smärtsamt, jag inte uppskattade vad jag hade då.
Så småningom lärde jag mig att titta i ryggsäcken, beundra det, pratade om det och uppskattade det. Det tog sin lilla tid men vad skönt det är att ha minnen. Det har kanske inte alltid varit fina minnen men det är också en del av livet.

Jag försöker att ge mina barn en fin ryggsäck med bra redskap så att de kan hantera saker och ting de möter på vägen.

Det är lilla jag i burken. Lilla och lilla så lilla var jag inte, tjock som bara den, tur att höjden gjorde att jag blev lite smalare.
Det är inte min gamla skor som ligger i burken, det är något annat barn som har haft de på sig. Jag har naggat till de lite med slippapper så att de skulle ser lite äldre ut.
Ser ni detaljerna i burken? Den lilla hårlocken, barbiedocka handen och första tanden?
Tyvärr har jag inte många gamla leksaker kvar som jag lekte förr med men min mamma gav mig en låda med gamla barbiedockor för några år sedan som jag lekte mycket med. Några saker har jag lagt i en låda för att spara och resten leker nu mina flickor med. Härligt att saker och ting kan gå i arv.

Ha en skön dag vänner.
Lots of love Gerda.

 

Herinneringen....... Iederéén heeft zo zijn eigen die je mee neemt in je rugzakje op de weg die het leven heet.
Zo nu en dan maak je het rugzakje open je stopt er iets nieuws in of je neemt er iets uit om je aan te warmen. Juist wanneer je het zo nodig hebt maken die kleine herinnering je ontzettend warm van binnen.
Ik ben een persoon geweest die alles lekker in zijn rugzakje stopte maar niet wilde kijken wat erin zat. Omdat..... het pijnlijk was, ik nog niet oud genoeg was om te waarderen wat ik had.
Langzamerhand leerde ik om af en toe een kijkje te nemen in mijn rugzakje, het te bewonderen, er over te praten en het te waarderen. Mooie en minder leuke momenten zijn er geweest maar alles samen maken die herinneringen die mij nu lief zijn.
Ik probeer om mijn kinderen een mooi rugzakje met wat gereedschap mee te geven zodat ze hopelijk een mooie weg kunnen bewandelen.


Dat is kleine Gerda in dit potje. Klein en klein, nou zo klein was ik niet, een dikke vetzak was ik toen. Gelukkig heeft de lengte mij wat smaller gemaakt.
Het zijn niet mijn oude schoentjes die in dit potje liggen, een ander kindje heeft ze mogen slijten. Ik heb ze nog even wat extra oud gemaakt door er even op los te gaan met wat schuurpapier.
Zien jullie die kleine details in het potje? Het lieve kleine haarkrulletje, barbiepophand met mijn eerste tandje.
Jammer genoeg is er niet veel speelgoed bewaard waar ik vroeger mee speelde maar ik kreeg een aantal jaren geleden een hele doos van mijn moeder met allemaal oude spulletjes van mij. Onder andere een oud koffertje meet allemaal barbiespulletjes. ik heb het één en ander bewaard en de rest spelen nu mijn dochters mee, heerlijk dat die spulletjes nu weer te pas komen.

Geniet van elkaar en de dag.
Lots of love Gerda

Kittla nyfikenheten

Hej solstrålar,
God fortsättning på er allihopa!
Hoppas ni kommer att hitta många fina moment på vägen i det nya året.

Jag är så stor förtjust i dessa gamla fotografier men det har ni säkert märkt på de bilderna jag visar på min blogg.
Jag tänkte häromdagen varför alla gamla saker gör att mitt hjärta bankar ett slag snabbare.
Är det den unken doften som påminner om gamla källaren med många godisbitar, är det den shabby hinna som omsluter alla fina gamla ting eller är det nyfikenhet till förfluten tider?
Det sistnämnde påverkar mig ganska stort kan jag säga, visst ska det också vara tilltalande för ögonen.
Jag blir alltid så himla nyfiken var vissa saker har används för, vem som har haft de i händer och hur gammalt det är.

Vem är dessa damer på bilden, var levde de, var jobbade de med, nyfikenhet är stort.
Ärligt talat skulle jag önska mig att leva som de gjorde förr i några dagar. Bara för att uppleva den känsla av att leva nära naturen, leva minimalistisk, leva socialt och sedan återkomma i nuet och uppskatta hur vi lever nu. Visst när jag har sådana tanker, gör jag det i en romantisk förpackning för jag vet också att det var ett hård liv som de levde förr men att dagdrömma är härligt.

Ha en fin fin dag vänner.
Kram Gerda

Ik ben heerlijk verliefd op deze mooie oude foto´s die ik graag hier in huis gebruik.

Laatst zat ik te denken waarom al die oude spulletjes mij zo aanspreken.
Is het de muffe geur die doet denken aan oude kelders vol met al die schatten, is het dat shabby velletjes dat alle mooie oude dingen omsluit of is het de nieuwsgierigheid van de vervlogen tijd?
Die nieuwsgierigheid is altijd ruimschoot bij mij aanwezig.
Waar is het voor gebruikt, wie heeft het allemaal in de handen gehad en vooral hoe oud iets is.

Wie zijn deze dames op de foto, waar woonden ze, wat deden ze vroeger?
Eerlijk gezegd, zou ik wensen om eens een paar dagen te leven zoals men dat vroeger deed.

Gewoon om het gevoel van het leven dicht bij de natuur te ervaren, om minimalistisch te leven en wonen, socialer te leven en dan weer terug te komen in het moment waar we nu leven en weer te wardeeren hoe we nu leven. Natuurlijk zie ik deze dingen in een romantische verpakking ik weet heus wel dat het hard werken was en dat het leven van toen niet over rozen ging, maar om te dagdromen is heerlijk.

Fijne dag toegewenst vrienden.
Knuffles Gerda

Nostalgi och utmärkelse

Oj, vad tiden rusar iväg, måndag igen.
En kund frågade mig sist när jag skulle hålla kurs igen. Ja någon gång till hösten svarade jag. Nästa månad svarade hon då? Jag tänkte lite efter och så blev jag lite skrämt av tiden, det är ju redan augusti och nästa månad är det höst.
Jap, jag fick en spark i rumpan av henne och nu sitter jag har för fullt och tänker ut vad vi kan hitta på för höst/julterminen. Jag återkommer när jag har färdig tänkt.

Jag hela tiden velat fråga er en sak och nu när jag satt och sorterade lite bilder kom jag på frågan igen. I Holland har vi också massvis med gammal emalj i form av spannar, slevar, durkslag, osv.

men på något sätt har jag för mig att vi har många mer utförande när det gäller utseende än vad ni har i Sverige. Förlåt om jag har fel.

En av min favo utseende är denna här, vi kallar det för "wolkjes" motiv(=molmmotiv).

Jag vet att mycket emalj blir kallat för Kockums emalj men kan man kalla all emalj Kockum?

Är den här Hollänska variant då också Kockum? Kan någon svarar på detta, vill så gärna veta hur det hänger ihop.

Jag fick den award av en ny bloggvän, nämligen snälla Jeanette från Just jeanette. Tack Jeanette och för dina rara ord, de sitter fast klistrat i hjärtat.

Nu är det ju meningen att jag på min tur väljer ut 7 andra bloggvänner. Alldeles för många, jag tar bara två, det ska ju vara lite speciellt eller hur? Jag skickar den till;
-Lilla Blanka, tack Mia för att du delar med oss ditt fina hem och ditt förmåga att arrangera allt så fint.
-Guldkant på livet, tack Mari, din blogg strålar av varmhet, vackra ting och arrangemang. Här kommer den tjejor, en stor kram får ni som bonus.

Jag ska avslöja vad jag håller på med den sista tiden, jag ska öppna en liten nätbutik här på bloggen och tror att den kommer att bli färdigt om några dagar. Jag har redan fått rumpblåsar av allt sittande bakom datorn. Jag lovar er, nästa inlägg kommer nätbutiken att vara öppen.
Kram på er allihopa. Gerda

Ik vroeg mijn Zweeds bloggvrienden of het klopte dat wij in Nederland veel meer soorten emalj hebben dan wat ze hier hebben. In Nederland hebben we ontelbaar veel soorten, en dan bedoel ik de buitenkant, kleur en dergelijke. Mijn favoriet is dit "wolkjes" motiv.

In Nederland spaarde ik al van alles en vind het nu extra leuk omdat ik het hier nog nooit eerder heb gezien. Zo'n vergiet is perfekt om wat plantjes in te hebben, het overtollige water kan lekker weg lopen zonder dat de planten zuur worden.

Trouwens, ik heb een award gekregen van een lieve Nederlandse bloggvriendin. Super duper Jeanette, bedankt voor je lieve woorden, die gingen rechtstreeks mijn hart in.

Ik zal verklappen waar ik het zo druk mee heb gehad de laatste tijd. Ik ga een klein webwinkeltje hier op de blogg beginnen. Ik heb al aardig zitvlees gekregen van die vele uren achter de computer. Ik beloof het in mijn volgende inleg is de winkel geopend. Misschien niet zo intressant voor jullie maar je weet maar nooit, misschien zit er wat bij wat intressant voor jullie is en er komen hier genoeg familie en vrienden om wat pakketjes mee te nemen. Ik weet namelijk dat de transport kosten ontzettend hoog zijn naar Nederland.

Een grote kram(=knuffel) voor jullie allemaal. Gerda