Tusen tack

Hej goa vänner,

O vad varm om hjärtat man blir av era goa tänker på dig kramar och alla tröstande ord.
De där små varma ord betyder på det här läget ohört mycket kan jag säga.
Jag har varit nu borta från bloggen ett bra tag och det känns konstigt att tassa in här igen, jag känner mig blyg och liten på något sätt.
Men jag ville bara ger ett livstecken och säga hej och tack så mycket.
Jag är här igen men fråga mig inte hur jag mår djupt inne i hjärtat.
Så många frågor, tankar och minnen som ploppar upp och jag försöker att ge allt detta en plats men huvudet säger ifrån att den inte mår bra, migrän som bara den :(
Inte så konstigt, det brukar ju yttre sig i någon form i kroppen och mitt huvudet brukar ta de smällen.
Jag hoppas att jag får inom kort lite hjälp med att sortera alla saker och att allt trillar så småningom på plats.
Och hemlängtan, längtan att krama om de som sörja min syster är ohört stark.
Ja de flygbolagen vet vad de tar för ett flygbiljett, suck, kanske en privat jet hade varit något?
Tur att telefonen är villig och inte kostar lika mycket :)

För att dämpa hemlängtan lite gör jag det lite extra mysigt här hemma.
Jag har varit på jakt och köpte mig några nya(läs gamla) saker och så småningom ger jag de en ny plats.
Men lite varma filtar och lite ljus blir det genast mer ombonat.
Hösten är inte favo hos mig(förutom de fina skattar man hittar därute)men att sitta inne och njuta av värmen och tittar hur vinden piskar regnet på rutorna är härligt.
Bilden är tagen i vardagsrummet, just nu på tv skåpet.
Tvättbrädan som syns på skåpet har jag vänd om och nu fungerar den som en liten bricka med lite myssaker på.
Jag håller på att plocka undan och flytta lite och mitt i röran hittade jag den här lilla tumstocken.
Normalt brukar de vara 1,5/2 meter men den här är 1 meter. Jag formade den som en M och fick en fin plats där framför den gamla spegeln. 

Jag har varit totalt bort från hela blogglandet nu ett tag men jag vill be back och kommer snart att titta in igen på era fina bloggar.
Jag säger det igen; Tack tusen tack gulliga ni för de tröstande ord!
NI ÄR BÄST! Kärlek till er alla.
Kram Gerda

Lieve blogvrienden,

O wat goed dat deed al die lieve troostende woorden en de lieve ik denk aan je woordjes.
Die kleine warme woorden betekenen in deze situatie ongelofelijk veel kan ik zeggen, bedankt lieverds!
Nu ben ik een tijdje hier niet geweest en heel voorzichtig sluip ik op mijn tenen even naar binnen om jullie even een teken van leven te geven en dank je wel te zeggen.
Ik ben hier weer, maar vraag me niet hoe ik me voel diep in mijn hart.
Zoveel vragen, gedachten en herinneringen die opduiken en ik probeer dit alles een plaatsje te geven, maar mijn hoofd zegt dat dit even een beetje te veel is en verzet zich met migraine:(
Geen wonder toch dat het allemaal een beetje te veel is geworden en dat mijn lichaam STOP zegt. 
Ik hoop dat ik binnenkort wat hulp krijg om al deze dingen in mijn hoofd te sorteren en dat alles uiteindelijk op zijn plaats zal vallen.

En een heimwee dat ik heb. Het verlangen om juist nu bij mijn familie te zijn is groot, even knuffelen en troosten.
Ja, de luchtvaartmaatschappijen weten wat ze vragen voor een ticket, zucht, misschien zou een prive-jet nu iets zijn?
Gelukkig is de telefoon is gewillig en dat kost niet evenveel:)

Om het gemis naar NL een beetje te dempen maak ik het hier maar extra gezellig in huis.
Ik heb allerlei nieuwe dingetjes(lees oude) gekocht en zo langzamerhand ben ik die een plaatsje aan het geven. Met wat kaarsjes en lekkere dekens wordt het al een stuk gezelliger.
De herfst is niet mijn seizoen(behalve dan al die mooie vruchten) maar om zo binnen te zitten en te kijken hoe de regen de ramen nat maakt is heerlijk. Lekker droog en warm binnen zitten in mijn warme huisje, wat een genot.
Dit is een foto van wat ik nu op de tv kast heb te staan.
Een oud wasbordje heb ik omgedraaid en doet nu dienst als dienblad voor wat gezellige dingen.
Ik ben bezig om hier en daar wat op te ruimen en toen kwam ik deze duimstok tegen.
Meestal zijn ze 1,5 of 2 meter maar deze is wat kleiner, 1 meter en daar heb ik maar een M tje van gemaakt. 

Ik zeg het nogmaals: Dank je wel lieve mensen voor jullie steun en lieve woorden in deze moeillijke tijd. Jullie zijn top!
Een warme knuffel van Gerda