Loppis+fynd=Lycka!

För någon vecka sedan var det loppis här i byn.
Det spöregnade den dagen men jag var bestämd att jag skulle dit.
Min man knackade på min panna och frågade hur det var med mig, bra bara bra.
På med stövlarna och regnjacka trotsade jag regnet och blev förälskat i en hel del saker.
Vilka glädje kan bråte för en annan ge till en "gammal tant"(ja det namnet får jag här ofta i huset av mina barn när jag har hittat något eller när jag har ändrat igen).
Jag hittade 4 stolar som var fina men sitter gör de inte, lite gammal bestick med initialer, gamla flaskor som jag inte kan få nog av och en liten gammal zink bricka.

Barnen fick också var sin en tia och valde att följa med.
När det gäller att ge saker eller presenter till sina barn har vi en rätt så snål hand som säger att jul och födelsedagar räcker för att ge presenter.
Självklart får de där emellan ibland något smått men vi skämmer inte bort barnen.
Jag tycker det är härligt att de är nöjd med sina saker och inte frågar hela tiden efter nya saker.
I alla fall kände jag mig på loppmarknaden väldigt snål.
Jag tyckte att en tia för varje barn skulle räcka för att köpa något roligt, det är ju trots allt en loppmarknad.
Alla fick vars sin sak och var väldigt belåten och nöjda.
Min son hade köpt en video(monsters inc.)och stolt som en tupp gick han fram till en kompis som också var där på loppmarknaden.
"Titta vad jag har hittat skrek han från långt hål", kompisen tittade snabbt på videon och öppnade sedan kassen som han höll i handen. Och i kassen lag minst 20 st videofilmer.
Lite snopen blev min son, det skulle jag också har blivit men så är det.
På kvällen mös vi med godis och självklart filmen som han valde.
Efter filmen så han"tack mamma det var den bästa filmen jag fick köpa, jag undrar bara vilken film S. har tittat på ikväll, en sån video apparat kan ju inte äta 20 filmer samtidigt eller hur mamma?"
Vilken pojk, jag älskar dig.

Ha det bra vänner.
Kram Gerda



Met mijn kinderen ging ik vorige week naar een rommelmarkt toe.
Ze kregen elk een euro mee om wat voor te kopen en met die tien kronen in hun handen gedrukt gingen ze samen met mij op stap.
Wij zijn niet zo gul in het geven van allerlei kado´s aan de kinderen, we vinden dat de verjaardagen en de kerst/sinterklaas wel genoeg is.
Natuurlijk krijgen ze tussendoor wel eens wat extra´s, zo streng zijn we ook niet, maar ik vindt het belangrijk dat ze niet zo verwend zijn, dat ze tevreden zijn met wat ze hebben en niet om het hutje zitten te zeuren om nieuwe dingen.
Effin ik voelde me toch wel eningszins gierig toen we op de rommelmarkt stonden en mijn zoontje vol trots zijn uitgezochte videoband aan een vriendje van hem liet zien.
Het vriendje keek even vluchtig naar de film en liet toen zijn plastic tas zien die hij in de hand had, hij had namelijk wel 20 verschillende video filmen gekocht. Ja wat zeg je dan op zo´n moment.

We hebben er niet meer over gesproken en vol trots kwamen de kinderen thuis en lieten hun vondsten aan pappa zien.
`s Avonds hebben we gezellig snoepjes gegeten en naar de nieuw ingekochte film gekeken.
Na de film zei mijn zoontje: "Bedankt mam dit was de beste film die ik mocht kopen", ik vraag me alleen af welke film S. vanavond heeft bekenen, zo´n apparaat kan toch niet in één keer 20 filmen opeten mamma?
Wat een heerlijk ding he dat joch van ons.

Ja en mamma vond ook leuke dingen hoor, 4 stoelen die bij thuis komst voor geen meter zaten(mooi waren ze wel), wat oud bestek, een oud zinken dienblaadje en oude flessen die ik gewoon weg niet kon laten staan.
Rommelmarkten+mooie vondsten= overduidelijk geluk.
Lieve groetjes daar in Nederland.
Gerda